Fredagsvitsen....

[oneandonly]

I fredags var jag och minglade på en pizzeria i ett samhälle någonstans i Sverige...

Jag tog en mingelbild på några som var där...

[stolpeout]

En sann historia berättad av min svåger från Karlshamn (Goisare).

På 70-talet (tror jag) hade Mörrum en tränare vars son spelade i laget, sonen var stor stark men låg-begåvad.
I en match så hade motståndarlaget en nr:9 som ställde till ett helvete för Mörrums försvar, så tränaren skickade in sonen på isen med order: -Sänk 9:an!
Sagt o gjort sonen skrinnade in och tacklade 9:an till ett frimärke...då skriker tränaren till sin son:
- För helvete deras 9:a.

[Medgångssupportern]

fredagsvitsen kommer en dag för tidigt denna gången..

Kal och Osborn var på match på Ullevi och den store "Ängla"-centern skjuter ett så hårt skott att skon lossnar och flyger in i målet.
-Dö, Osborn, säger Kal, de’ va’ la tur att han ente nicka…

Det var en gång en mycket gammal man vars hjärta var färgat svart och rött och det hade varit så sedan barnsben. Hjärtat hans bankade, och det bankade hårt, för KHK. I enlighet med livet så närmade sig döden för den gamle mannen och när de sista dagarna närmade sig så orkade han inte mer än att ligga i sin säng, runt vilken alla hans vänner samlades.
- Jag har en sista önskan, sa han.
- Ja, vad som helst för en döende man! sa vännerna.
- Jag vill att ni åker och skaffar mig ett Steelers-supporterkort, på momangen.
Önskningen var ju lite udda, men vännerna ifrågasatte den inte eftersom han ju var döende. De skyndade iväg och skyndade tillbaka med kortet, och gav det till honom, dock inte utan nyfikenhet. En av vännerna kände sig manad att fråga:
- Men... Varför vill du bli en OIK:are nu helt plötsligt?
- Ja... Det är väl bättre att en OIK:are dör, än att en KHK:are gör detsamma?

[scarpino]

Taifare som inte är inavlade finns det i varje hörn sa gud precis innan han gjorde jorden rund!